Jag tänkte att nu kan det fasen inte bli värre men jo det kunde det.

Hade glömt av att både M & jag OCKSÅ kan bli sjuka.

Det som nu har inträffat är att M har blivit katastrof dålig. Vi har haft en riktig mardrömsnatt. Jag borde inte gnälla för än så länge är jag frisk men jag liksom bara går och väntar nu på att jag ska känna minsta lilla.

Handsprit kan väl inte rädda mig?

Och hur sjutton gör vi om jag också blir sjuk? Man kan ju för fasen inte ens ta hand om sig själv när man är magsjuk så hur ska vi kunna ta hand om Ville??

Vi har milt sagt ett rent litet helvete här hemma.

Och det värsta av allt är att Ville fortfarande är riktigt dålig. Han spyr och skiter hela tiden och dom där runda goda kinderna är snart försvunna. I morgon har han varit dålig i en vecka.

Sen att jag skulle haft 15 tjejer här i kväll på festligheter orkar jag inte ens tänka på. Något jag har sett fram emot så länge... det var bara att ställa in.

Tillåt mig svära.

FAN.

En vecka sedan. Pigga och friska.